2012


Blekinge Kronobergs fjordhästförening

Reportage 2012


Teoridag 4/11


En mulen, smått regnig söndag samlades vi hos Elisabeth i Ellagölshult vid halv tio för en liten fika innan vi satte igång med teorin. Vi var nio stycken deltagare och Birgitta Bergstrand från stall2000 som var ledare. Vi hade en kort presentation av oss själva för att lära känna varandra lite mer och började sedan med teorin. Vi diskuterade bland annat om hur hästen arbetar på ett ändamålsenligt sätt, om form och raktriktning. Många visste vad ordet form är, det hör man ju ofta och det är en del av dressyren, men vad form innebär är faktiskt en ganska klurig fråga som vi reflekterade mycket över.


Efter några timmar var det dags för lunch som bestod av en jättegod sallad som Elisabeth hade gjort. Medans vi åt den så passade vi på att se på några filmer ur en gammal serie som hette Ta Tyglarna som Birgitta hade tagit med sig. Dessa handlade om mycket det vi hade pratat om. Efter lunchen fortsatte vi med teorin och pratade om de olika tygeltagen, ryttarens sits och annat. Vi fick även prova på lite praktiska övningar också, hålla balansen på en gungande stol, föra in en bok som låg på ett bord och det som jag tyckte var roligast var att dra i ett par tyglar som hade två speciella mätare på som visade hur jämt man tar i hästen. Man skulle blunda och dra i tyglarna tills Birgitta sa stop och så fick man sedan se hur jämt det var. Jag var starkare i vänsterarmen men skyllde det på att jag var vänsterhänt ;) Men många andra var också starkare i vänster även om de var högerhänta. Det fanns även någon som tog jämt. Birgitta förklarade att det ofta var så, därför att de allra flesta hästar är starkare i sin vänstersida. Man får sig en liten tankeställare.


Sen blev det lite mer prat och fika innan det började lida mot hemfärd för vissa (efter att ha kollat in Elisabeth renoverade stall som hade blivit så fint). Det var en jättetrevlig, lärorik dag och det är alltid bra att friska upp minnet med saker man kanske hade lärt sig för ett tag sedan.


Vid pennan Lena Rolfson.



Hubertusjakt i Smålands trollskog


Dagen börjar med envist regn, som inte verkar vilja sluta. Men jag är fast besluten att åka iväg så vi packar in häst, sadel och träns i transport och bil. Min första hubertusjakt, som jag har längtat efter detta! Och så är vi iväg.

Efter en och en halv timmes bilfärd är mamma och jag framme hos Lena Persson i Bardshult med Alva i hästtransporten och trots att det har regnat hela morgonen är vädret nu hyfsat. När vi kliver ur bilen möts vi av två glada hundar som kommer för att hälsa.  Alva lastas ur och är så upptagen med att se sig omkring med spetade öron att hon snubblar ner för baklämmen.


 


Snart dags att ge sig iväg.

Till vänster Emilia på Abbe, Moa på Alva och Sofie på Hetta.

Till höger Lena R på Frida och Felicia på Mozart






När alla sex hästar är sadlade, tränsade och broddade ger vi oss iväg in i skogen. Det pirrar lite i magen och jag känner hur Alva är lite nervös, nyfiken och förvirrad, hela upplevelsen är ny både för henne och mig, jag har aldrig ridit hubertusjakt och Alva har aldrig ridits tillsammans med så många hästar förut, i en helt ny miljö dessutom. En bit in i skogen kommer jag upp jämsides med Lena P., som håller i det hela, hon berättar att vi ska rida ungefär 1 mil, ca 3 timmar och att de dagen innan har satt upp åtta hinder lite längre fram men att det går att ta sig förbi dem utan att hoppa om man  vill. Just som hon sagt det sätter vi av i trav och när vi rundat en kurva ser jag de första hindrena, inte mycket högre än 50 cm men de lyckas ändå förvirra Alva som är upptagen med att hålla koll på alla de andra ekipagen och blir totalt förvånad när det plötsligt dyker upp ett hinder framför nosen på henne, jag gör vad jag kan för att få henne att fokusera och ta oss över så graciöst som möjligt men första hoppet blir ändå nästan från stillastående och jag känner ett sug av nervositet när vi lyfter. Det går bättre och bättre ju fler hinder vi hoppar, när Alva förstår vad det handlar om, och det sista hindret tar vi med entusiasm och fin teknik.






Moa och Alva






Sedan ger vi oss iväg längs en smal, slingrig stig rakt in i en trollskog. Vi rider på stigar och breda grusvägar, som gjorda för att galoppera på, ibland passerar vi söta, klassiskt röda hus och gårdar. Hela tiden njuter jag av utsikten, både tät skog med höga träd, långt ifrån vad jag och Alva är vana vid, och öppna böljande fält som får min lilla fjording att ladda lite extra. Det är helt tyst, sånär som på skrattande röster från de andra ryttarna, frustanden och trampande hovar, det känns nästan som om vi vore ensamma i hela världen. Några till hinder möter vi på vår väg och Alva blir alldeles förskräckt när hon ser att sista hindret består av liggande blåa tunnor. Men vi klarar det också













Felica och Mozart                                                                   Sofia och Hetta   









                                   




Emilia och Abbe                                                                           Lena r och Scott




Efter ungefär en timme och tjugo minuters rit stannar vi på

en rastplats där vi möts av glögg, pepparkakor och våra ”medhjälpare”. Vi tar en liten paus och Lena R. byter häst eftersom Frida är ung och inte orkar gå hela rundan. När vi sedan fortsätter är Alva lugnare, jag håller mig längst bak för att hon inte ska behöva hålla ett öga på alla de andra bakom och då kan vi njuta ännu lite mer. Mot slutet av rundan sträcker vi ut i en härlig galopp längs en grus väg och letar vi oss fram till en slingrig stig som till sist leder oss tillbaka till de första åtta hindrena vi hoppade. Jag väntar tills de andra satt iväg och manar sedan på Alva i galopp jag också. Hon laddar och jag kan nästa känna hur hon jublar när vi flyger över första hindret.




Väl framme på gården igen blir det jakt efter rävsvansen i en tom hage, vi får veta att den är gömd på ”fisknivå”. Hundarna verkar tycka att detta är jätte kul för de springer runt i hagen precis som vi. Lena P. hittar den till slut gömd vid en sten, hon såg något som blänkte när hennes häst, Lovis, tittade åt det hållet säger hon. Nu är det dags att pyssla om hästarna och sedan släppa ut dem i hagen medan vi hästälskare samlas runt en grillplats för att äta korv och prata dagen. Alla får varsin ljuslyckta som pris. När klockan närmar sig fem säger mamma och jag hej då och tackar för en härlig dag, Alva, trött och fortfarande lite svettig under täcket, lastas in i transporten och vi åker hem.


 


Glada vinnare Lena P och Lovis












Detta är en upplevelse jag är ytterst glad att jag har fått vara med om och jag planerar vara med nästa år också! Vi ses väl?



Av Moa Rosvall November 2012



Höstutflykt i Barset






Nu har Kronobergskuskarnas höstutflykt i Barset klarats av! Vi var inte många men vi hade väldigt roligt och fjordingarna övervägde, hela 6 stycken + en ardenner och Lena Rolfssons lilla russ Semlan.











Ardennern Lillan med sina passagerare










Mozart o Lovis fick gå i par, som det blir när Gunilla får bestämma men konstigt nog är det alltid jag som får köra. Denna gång hade vi full vagn, 8 personer så hästarna fick verkligen jobba. Jag har aldrig tänkt på att rundan på 12 km som vi körde först, har ett svagt uppförslut 3/4 av vägen men hästarna kände det! Vi passerade även en stor flock kor som befann sig precis jämte, till Lovis förskräckelse men med Mozart närmast kossorna o en gubbe på andra sidan gick det bra.







Här startar vi från gården med Lovis och Moart i täten










Tillbaka i Barset släppte vi hästarna i hagarna o plockade fram matsäckarna. Det blev samling runt grillen som också gav liten gnutta värme i det kyliga vädret. Efter "middagsvilan" var några tvungna att avbryta och åka hem, däribland han som transporterade Åkes vagn.

Visade sig att det bara blev Åke o hans fru kvar så dom lånade en rockard och körde enbett resten av turen.




Scott o Frida fick följa med på "åturen" också, lyckades övertala Gisela o hennes unga dotter Sara att rida dom. Åturen kallar jag rundan för den går längs helgeån o över densamma på träbroar. En mycket mysig o naturskön runda som avlöpte utan större problem för ryttarna med, lilltjejen red ju Frida som nyss är inriden så hennes mamma var supernervös.









När alla trötta hästar tagits omhand så bjöds alla på äppelkaka med vaniljsås o kaffe inne i vårat kök innan hemfärd.


Vi var överens om att det varit en rolig dag och regnskurarna som kom störde inte så mycket.







     Utsikt från kuskbocken









Väl mött igen! Lena.



Tantridlägret 2012


Årets Tantridläger gick av stapeln den 4-5 augusti, det vill säga mitt i min något sena och i år alltför korta semester. Vi fick ett inbjudningsmail där det stod att vi skulle samlas kl 9.00 på lördagsmorgonen hos Lisbeth Lindberg i Ängaholm och när klockan slog nio så stod det ett antal förväntansfulla två-och fyrbenta vänner i solskenet och såg fram emot en rolig helg.


Lisbeth ser till att vi håller oss mätta och belåtna

Det brukar alltid bli kära återseenden eftersom de flesta av oss återkommer år från år till denna trevliga tradition i början av augusti. I år var vi 9 stycken två-benta på lördagen och på söndagen kom ytterligare en deltagare. De som var med i år var: Lena Persson med Lovis, Gunilla Suorsa med Mozart, Tina Larsson med Lotus, René Nilsson med Scott, Karin Gustavsson med Lizzie, Matilda Svensson med Wille, Lotta Lindberg med Helge, Maria Wislander med Lizzy, Linnea Lepzeni med sin vackra, svarta cob Sessan och så jag, som i år hade med både Sari och Iso. De fick givetvis gå i ”sin” gamla vanliga hage bakom stallet, ”same procedure as last year….”.




Lärare var, som vanligt de senaste åren, Birgitta Bergstrand från Stall 2000. Vi började med en kort fika, genomgång av Birgittas tankar om vad vi skulle jobba med och lite om våra önskemål.  I år fick vi dessutom börja gnugga eventuella geniknölar redan från början. Vi skulle fylla i ett papper med ett antal frågor, bland annat om vilken gångart vår häst var bäst i, hur vi utnyttjade den på bästa sätt, vilken sida vår häst hade svårast för, hur vi jobbade med det osv. Inte alls lätt, men tankeväckande och det gav även en hint om vad vi eventuellt har missförstått, vad vi behöver tänka mer på osv.

 


Rene och Scott

Därefter delade vi upp oss i tre grupper och snabbt var pållarna uppställda, ryktborstarna framme och strax därefter intogs den nyvattnade paddocken av tre förväntansfulla ekipage. På lördagsförmiddagen tränade samtliga dressyr. Birgitta delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter och jag tror att var och en fick något med sig att träna på därhemma, något tips på hur man löser ett problem och något tips på hur träningen blir roligare för både häst och ryttare.



Efter en god lunch och en vilopaus för hästarna, var vi redo för eftermiddagens övningar. Några valde att hoppa med sina hästar och några andra valde att låta hästarna hoppa själva, dvs löshoppning. Det blev till att bära bommar, hinderstöd och annat som behövdes, mäta avstånd och placera ut lämpliga hinder. Min Iso har inte löshoppat på väldigt länge och han blev jätteglad över att få ta några skutt igen. Det tyckte samtliga hästar och efter att ha avslutat dagens träning, släppt hästarna på bete och tagit en välbehövlig dusch, samlades vi alla vid grillen. Lisbeth hade gjort potatissallad, grönsallad och annat gott, medan Rune stod för grillningen. Det är bara sååå skönt att kunna få sätta sig, ta ett glas välkylt vin, fylla tallriken med god mat och sedan intaga detta i goda vänners lag. Vi hade en härlig kväll fylld med hästprat, Pringles och annat gott. I år var det bl a min tur att sova i husvagnen och eftersom den inte lutade den här gången, så gick det utmärkt att sova efter en dag fylld av intryck. (Det där med lutningen tar vi en annan gång…)

Söndagen inleddes med frukost och när Birgitta kom så gick vi igenom den teoretiska övningen från dagen före. Vi insåg snabbt att vi har mer att lära. Ibland blir det tankevurpor… Vi bestämde att vi nog alla behöver mer av detta och planerar för en teoridag under hösten. 


Lotta och Helge

Ytterligare ett dressyrpass fick de som så önskade på söndagsförmiddagen. Efter det intog vi en god lunch bestående av ost- och skinkpaj med sallad till, och våra pållar fick också lite påfyllning. Eftermiddagens pass bestod av arbete över bommar, antingen till häst eller från marken med långa tömmar. Vi blev nog alla lite impade av Lotus, som visade sig vara en stjärna på att ta sig över de där bommarna hur lätt och fint som helst, med matte Tina på ryggen. Tina påstod dessutom att de inte hade övat….. Några av oss andra insåg snabbt att det inte alls var lätt att från marken kunna styra hästen så att den passerade över bommarna på rätt ställe utan att de flög åt alla håll. Det behöver vi öva mer på.



Som vanligt så går tiden fort när man har roligt och runt 17-tiden på söndagseftermiddagen var det lastning av hästar och därefter styrde vi alla kosan hemåt. En inspirerande och rolig helg var till ända. Den som blev gladast när vi kom hem var låneshettisen David som hade stått och skrikit hela helgen. Enligt ”husse” så hade han varit så ledsen att han knappt hade kunnat äta. Det problemet försvann hur som helst snabbt och på kvällen stod det en liten flock med nöjda pållar och betade i hagen.


Vi ser redan fram emot nästa års Tantridläger!


Vid tangentbordet

Elisabeth




 

Dressyrkurs hos Carina Eckerbom.



Den 29 juni-1 juli var Gunilla och jag (Lena) på Dressyrkurs i Visslaryd hos Carina Eckerbom. Jag har ridit för Carina regelbundet sen 2003 och även varit med på kurs nästan varje sommar sen dess men för Gunilla var det första gången.


Med tanke på Mozarts lilla egenhet att föra ett väldigt oväsen när det är något nytt på gång var Gunillas nerver på utsidan när vi kom fram. Mycket riktigt blev det ett väldigt trumpetande när han klev ur transporten och inte fick gå med Lovis som fick en box


Gunilla skulle börja rida så det var bara att sadla och tränsa, "odjuret" gnäggade hela framridningen. Sen fick han annat att tänka på (jobb, jobb, jobb!) för vi skulle rida 2 och 2 första dagen, tjejen som skulle rida med Gunilla hade en 3- åring som inte var riktigt inriden än och stimmade, så hon kom inte upp på ryggen förrän slutet av lektionen. Gunilla och Mozart fick på så vis mer fokus på sig och skötte sig trots allt ganska bra men Carina var lite trött i öronen för Mozart hade lyckats trigga igång några hästar till!


Nästa lektion var det min och Lovis tur att rida tillsammans med Camilla som lånat häst. Tyvärr gick Lovis med bromsen i i dag så det blev ingen rolig lektion, men Carina har förmågan att hitta något positivt i allt, så det kändes ok ändå. Vi kollade några ryttare till innan vi tog våra pållar till hagen dom fått tilldelad och åkte hem för att vila upp oss till lördagen.


När vi inte hade några hästar med fick Gunilla köra, så all packning slängdes in i hennes bil lördag morgon. Våra hästar var redan inne och vilade i varsin box när vi kom fram. Några andra kursdeltagare som vi inte träffade i går men som alltid är med på kursen konstaterade att det var inte Nordman som var med i år, men alla tyckte Lovis var charmig med sin stora lugg!

Mozart höll låda som vanligt när Gunilla skulle rida och ett tag var hon på väg att kliva av, men med lite hjälp löste det sig och sedan gick han riktigt avslappnat i skänkelvikningar och fyrkantsvolter. Gunilla var riktigt nöjd när lektionen var slut, både med sig själv och Mozart.


Min lektion med Lovis var också rolig. Jag provade sporrar i dag och det gick bra, lättare att komma åt henne då. I det stora hela var hon piggare och lyssnade mer på mig i dag mycket kraftfoder och några timmar i boxen gjorde henne till en annan häst!

När alla ridit sin lektion åt vi lunch på Carinas altan. Välförtjänt och skönt att få sitta ner ett tag.


På eftermiddagen var det en teorilektion i stallet, där Camilla som är utbildad djurakupunktör visade hur hon behandlar en häst och var de olika punkterna sitter, på Carinas fina pålle Jefferson.

Sedan var det dags att återvända till Carinas hus för fika och lån av dusch inför kvällens fest.

Den traditionella tipsrundan sattes upp så alla kunde gå den innan maten dukades fram. Frågorna handlar mest om oss deltagare och våra hästar, inte helt lätt att komma ihåg hästnamn, färg på shabrak m.m. Inget pris i år men ett år vann jag och då fick jag en gratislektion av Carina.


Efter god grillmat med massor av tillbehör, skulle det lekas. Vi delades upp i 3 lag, Gunilla och jag kom i varsitt. Tävlingen gick ut på att bygga en käpphäst av ett kvastskaft och det vi hittade i naturen. Vi fick 30 min på oss och var och en i laget fick 2 minuter var på en station där det fanns såg, kniv och snören. Mitt lag försökte få skaftet i ett vedträ mer än halva tiden, när vi insåg att det inte skulle gå blev det lite panik. Jag hade letat löv till öron och granris till en fin svans och då hittat 2 perfekta barkbitar som gick i varandra. Dessa använde vi nu som huvud och med hjälp av snören höll det ihop. Med mycket löv och blomsterdekoration i manen blev pållen jättefin, Vi vann! Sedan spelade vi plockepinn på gräsplanen utanför stallet. Inte riktigt lika kul p.g.a knotten men efterföljande kaffe och tårta på altanen var mums.


Jag skulle ha ridit först på söndag morgon men Carina tyckte att Lovis behövde mer boxvila och Gunilla var morgontrött så vi lyckades byta tid. Gunilla ville ha hjälp att göra i ordning Mozart så hon red först vid 12.30 så red jag en timme senare. skönt att kunna kolla varandra i lugn och ro, när det var en ryttare emellan. I dag jobbade vi mycket på 3 stora volter med tempo ökningar och minskningar, övergångar och galopp bl.a. Mozart var mycket lugnare i dag och detsamma gällde Gunilla.


Jag trodde Lovis skulle vara seg efter en hel helg med hårdträning, men det var tvärtom, riktigt kul. Precis vad man vill få ut av en träningshelg, att det går bättre o bättre!


Gå gärna in på Carinas hemsida StallDressCe.se och kolla fler bilder på våra pållar, där finns lite smått och gott att ta till sig.   



Av Lena Persson

Bildreportage från långritten hos Renée i Långasjömåla i maj 2012


Terränghoppning i Barset 21 april


Började fundera på rundans upplägg i god tid (redan veckan innan!). Fick klartecken av grannen att använda deras mark också så det blev en serpentinliknande bana i 4,5 bågar genom våra hagar, med en avslutande skogsrunda på ”blåbärsstigen”. Fick hjälp av Gunilla att sätta ut hinder, 11 st som vi tyckte blev väldigt inbjudande och gulliga


Tävlingsdagen startade vid 10-tiden då sju förväntansfulla ryttare drog i väg till fots för att inspektera banan, tillsammans med våra fåtaliga funktionärer. Efter bangenomgång tog vi en liten fikapaus och laddade batterierna


Första startande var Nordman med sin nya matte Annika (hon hade aldrig suttit på honom innan) så hon fick sällskap runt banan av Camilla som inte ville hoppa. Sedan flöt det på med 3 minuters mellanrum och 9 starter, då Nordman och Mozart gick två gånger var.


Själv red jag lånehäst, en nordsvensk som heter Abbe. Enligt Camilla blev han lätt stark och stimmig. Gissa om jag blev förvånad när han stadig som en klippa hoppade hinder efter hinder och skrittade lugnt när jag ville det. Blev lite övermodig på näst sista hindret som råkade vara de blåa tunnorna.  Abbe fick gå i full galopp och då smet han vid sidan innan jag hann parera – Snopet!


Några avtrillningar blev det också, värst råkade Lena Rolfsson ut som blev avbockad av Lovis 2 gånger efter första hindret som också var framhoppning.


Eftersom domaren (Lisbeth) fick förhinder fick Gunilla bli ”stand in” men för att räkna ut resultaten fick vi hjälpas åt, med lite assistans av Renée. Idealtiden blev 11.69 min och närmast denna tid var unga Felicia Nilsson som lånade Mozart och red runt på 12 min blankt. Tyvärr fick dom lite fel men resultatet räckte till en fin 3:e plats.

/Vid pennan Lena Persson


Resultatet blev följande:

1.Lena Persson – Abbe10.02 1 vägran

2.Annika Thörnros – Nordman11 .00 5 vägran

3.Felicia Nilsson – Mozart12.00 8 vägran

4.Maria Wieslander – Lissy10.09 8 vägran

5.Lena Rolfsson – Mozart13.4012 vägran

6.Hanna Sandstedt – Hetta13.00 4 vägran, 2 pass

7.Louise Karlsson – Hanna11.00 2 vägran, 1 pass, trillar av

8.Lena Rolfsson – Lovis13.00 3 vägran, 4 pass, trillar av

9.Cecilia Rudensjö – NordmanFullföljer ej