2009


Blekinge Kronobergs fjordhästförening

Reportage 2009


Hubertusjakten 2009


I Hubertusjakten 2009 deltog följande; Jag på Hetta/Nordman/Jenka, Mamma på Jenka, Lena P på Nordman/Hetta, Karin på Lizzie, Ella på Messina samt Lena R på Piggelin. Vi var alltså sex ekipage.


Hubertusjakten började med mackor, och kaffe för dem som gillar kaffe, i köket hos Lena och Bernt. Hästarna hade vi redan gjort i ordning, det var bara sadla och tränsa kvar. Alla var spända inför dagens Hubertusjakt.

När vi alla förutom min mamma satt till häst, skulle så klart mamma på toaletten igen, troligen för allt kaffe.


I början av ritten gick hästarna i slowmotion. När vi kom fram till stigen där vi alltid galopperar glömde hästarna vad slowmotion är. Vi fick använda alla våra krafter för att inte upploppet skulle börja redan här. Hästarna eldade upp varandra. Gruppen höll ett bra tempo, men några hästar försvann ändå i horisonten.

När första temposträckan var avklarad hade vi en skrittväg där vi alla försökte hålla hästarna i skritt. Lena P berättade att när vi kom till nästa sträcka så skulle det finnas hinder uppställda. Vi alla blev upprymda, förutom mamma som inte gillar att hoppa, för nu skulle vi äntligen få hoppa några hinder.


På första hindersträckan gav sig alla hästarna iväg. När vi kom fram till hindren så hoppade inte hästen jag satt på, hon sprang vid sidan om eller stannade… Jag tänkte ”vad gör jag på en hinderbana med en häst som inte hoppar”. Jag saknade min häst som hoppar allt. Henne satt mamma på… Efter sträckan såg mamma och Lena P att jag inte var nöjd och frågade om jag ville byta häst. Lena P erbjöd mig sin häst Nordman. Vi hade bara en sträcka kvar tills vi var framme vid fikapausen. Lena P och jag bestämde oss för att byta häst där.

Väl framme vid fikapausen satt vi alla av våra hästar och fikade. Bernt, Anton och Emil hade kommit till platsen med glögg och pepparkakor. Både vi och hästarna smaskade i oss fikan. Sedan var det dags för sista rundan innan vi kom tillbaka hem där upploppet skulle ske. Jag undrade vem som skulle vinna svansen i år och hoppades att det skulle bli jag. Jag och Lena P bytte häst. Det kändes skönt att sitta på Nordman, han hoppar och galopperar bra.

Så var vi iväg igen. Jag och Lena R stack före de andra som hade problem att hålla in sina hästar så att det inte blev upploppshumör igen. Men allt gick bra hela vägen tillbaka till upploppet.


När vi skulle börja upploppet hade jag bytt häst med mamma. Så jag hade min egen häst Jenka. Efter att ha hoppat några hinder till så stod vi uppställda längst bort från svansen. Spänningen steg och jag tänkte att jag ska ha svansen. Mamma startade oss och så var vi iväg. Jag hade Lena R jämsides och jag smackade på Jenka. Vi gick ifrån och jag fångade svansen med ena handen. Yes! Jag vann. Vi närmade oss vägen… och en mur… och där kom Lena R på Pigge. Vi lyckades stanna hästarna, men jag tappade svansen. Jag red tillbaka och plockade upp den. Jag vann…


Efter tävlingen grillade vi korv och drack läsk och pratade om dagens ritt. Det har varit en skön och härlig dag. Trötta och nöjda åkte vi hem efter prisutdelningen. Alla deltagarna fick en fin blomma i ett glögglas med tomtar på och JAG FICK SVANSEN!


Line Forsén




Bonnahoppet 2009


Söndagen den 27 september 2009  genomfördes hopptävlingen Bonnahoppet hos Lena Persson i Älmhult.


Det var 10 starter i clearround och 9 gick felfritt och fick en rosett, där ibland fjordningarna Lissi, Nordman och Bonde (e Siljar157 u Skruttan). I klass 2 kom Bonde med ryttaren Frida Johannesson på andra plats och Lissi och Karin fyra. I sista klassen, en poänghoppning blev Bonde 2a och Lissi delad 3a.


Alla hade roligt och sist men inte minst så hade vi tur med vädret.




Tantridläger 2009


I början av augusti var det dags igen! För vadå undrar ni kanske? Jo, det årliga tantridlägret hos Lisbeth, en av sommarens höjdpunkter. Som jag brukar säga, jag tränar regelbundet, i alla fall en gång om året och det är just på ovan nämnda läger. De flesta av oss deltagare träffades hos Lisbeth på fredagseftermiddagen för lite fika och sedan en långtur tillsammans. Det var lite moln runt omkring men vi klarade oss från regn under turen. Väl tillbaka pysslade vi om hästarna och installerade oss själva. Lissi brukar gå tillsammans med Nordman men eftersom Lena inte kunde komma förrän på lördagen så släppte jag Lissi i en egen hage. Det blev bra träning på att kunna vara själv, vilket Lissi klarade med bravur. Hon sprang och gnäggade lite i början med lugnade sig ganska snabbt. Hon hade ju andra gulingar inom synhåll och nöjde sig med det. Skönt!

Lisbeth hade som vanligt fixat väldigt god mat och efter avslutad måltid satt vi och pratade och pillade i oss lite godis vilket också hör till när man är på läger.




Lördag morgon var det dags för frukost innan träningen satte igång. Elisabeth på Isodur Kry, Ulrika på Sari och Lotta på Vanja var först ut. I år hade vi en ”ny” tränare, Birgitta Bergstrand (se www.stall2000.se).



Birgitta instruerade både gemensamt och individuellt under passet. Här är det Elisabeth, Ulrika och Lotta som har samlats för en liten genomgång.

Vi tränade två pass var under lördagen och började med markarbete på förmiddagen. Jag hade kameran med mig men varken den eller jag är några mästare på att lyckas få till bra bilder så tyvärr blev det inte så mycket att titta på. Får nog lov att investera i något bättre, inte för att det är någon garanti för bra bilder men chansen ökar i alla fall. Jag hade gjort i ordning Lissi innan första passet började för jag tycker det ger otroligt mycket att titta och lyssna på när andra tränar. Ibland känns det som om jag redan har ridit ett pass! Speciellt om det är hoppträning.


Elisabeth på Isodur Kry. Som ni ser på både Birgitta och Elisabeth har vi väldigt roligt när vi tränar. Lite gömd bakom sin egen hand skymtar Lottas dövtolk.


Nästa grupp bestod av Lena på Nordman och jag, Karin, på Lissi. Vi fick börja med att värma upp självständigt. På så sätt fick Birgitta en möjlighet att se hur ryttare och häst samspelade. Lena har tränat för Birgitta för länge sedan men jag har bara träffat henne en gång, då var hon domare i en dressyrtävling som hölls efter ett tantridläger.


Lena och Nordman kämpade på tillsammans.


De har betydligt mer träningsvana än vad vi har. Lena tränar både dressyr och hoppning regelbundet, vilket innebär träningsresor till Ljungby varje vecka. Imponerade tycker jag. Jag tänker att jag ska komma igång men…..




Lissi och jag kämpade på och trots få träningstillfällen under året kändes det riktigt bra. Birgitta är en väldigt bra tränare. Hon såg direkt vad vi behövde för hjälp och vad vi behöver träna på. Hon lyckades också ge feedback på ett konstruktivt sätt och vi fick många övningar och tips att ta med hem och träna på.

Efter ett lunchuppehåll var det dags för eftermiddagspassen. Grupperna omfördelades lite, en grupp jobbade mer med markarbete och lite hoppning och den andra hoppade mer. Även under dessa pass hade vi roligt och lärde oss mycket. Men som sagt, det blev tyvärr knapert med bilder. Vi var ganska möra när vi pysslade om hästar efter att träningspassen var avslutade. Lissi blev glad när hon fick sällskap av Nordman i hagen. Hon tyckte att det var nog med en natt utan sällskap i hagen.



Vädret var på bra humör och vi kunde sitta ute och äta. Det var ganska skönt att sitta i solen och koppla av en stund innan maten. Givetvis grillade vi, det är ju en tradition vid det här laget. Det skulle kännas konstigt att äta något annat när man är på tantridläger. Rune höll ett vakande öga på grillen, också det en tradition.




Det var inte bara tanterna som åt, även de som inte tränat fick sig en bit.



Framåt kvällen när de små odjuren, mygg och knott, blev för närgångna flyttade vi in köket. Som vanligt åkte godispåsar och chips fram. Tänk att det kan vara så gott!


Det dracks också olika sorters drycker, en del föredrog mjölk! Medan andra släckte törsten med öl eller vin.



Till slut var vi tvungna att bryta upp och tänka på refrängen, vi hade ju en träningsdag till framför oss.

Ni som inte har testat tantridläger har gått miste om många roliga stunder, bra träning och framförallt en underbar gemenskap.

Ett stort tack Lisbeth för att du ordnar våra tantridläger varje sommar!


Vid pennan/ Karin Gustafsson


 


Bussresan till Roskilde Djurmässa 6-7/6 2009


Vi i BlekingeKronobergs Fjordhästförening beslöt oss för att göra en gemensam resa och det bar iväg till Roskilde i Danmark, den största djurmässan jag någonsin varit på.


Vi träffades kl. 7.00 på lördagsmorgonen i Elleholm i Blekinge för att påbörja vår bussresa till Roskilde. Vi var ett glatt gäng på 25 st. som var förväntansfulla på detta äventyr. Vi stannade en gång på vägen ner och tog lite fika, regnet höll uppe hela helgen men någon värme var det inte precis. Resan gick snabbt genom Skåne och ett tu tre så var vi på Öresundsbron, det var faktiskt första gången jag åkte där. Det var häftigt när vägen börjar gå under vattnet. Vi fick dock sitta en timme i kö precis innan mässan, det var inte lite folk som var på väg dit. Till slut parkerade vår trevliga chaufför bussen och vi stegade mot ingången, klockan hade nu hunnit bli 12.00. Vi kom precis när den stora hästshowen höll på, det var svårt att hitta någon bra plats så man kunde se, men samma show skulle ju gå nästa dag också.

 

Där fanns allt man kan tänka sig och alla i familjen kunde få sitt. Gubbarna gick gärna och kollade in alla maskinerna, där fanns allt inom den världen. Vi hästtjejer fick våra behov stillade med massor av utställare inom hästartiklar och hästar av alla de raser i massor. För barnen fanns det också mycket att titta på kaninhoppning, getter, får och tivoli. Min lilla fyråriga dotter gick hela lördagen och tittade på allt och inte ett gnäll, det säger ganska mycket


Vid 20.00 skulle vi samlas vid bussen igen för att åka till vårt vandrarhem. Vi checkade in och alla fick sina rum, där var jättefint. En del av vårt gäng gick en sväng för att se om vi hittade något matställe och det gjorde vi. Vi stegade in på ett litet ställe som gjorde vedugnsbakade pizzor och jag tog en hamburgare, det var den godaste hamburgaren jag ätit. Nu var vi mätta och belåtna och kröp till kojs


Frukosten serverades kl. 8.30 och det var en rejäl frukost för 50 dkr. Där fanns det mesta så vi kunde hålla oss mätta en bra bit in på söndagen. Sedan gick färden till mässan igen och denna dag hittade vi en plats så att vi kunde få se hela hästshowen. Den var jättebra och en del bra foto kunde jag också ta, den var väl värd att se. Vi gjorde också så att vi delade på oss, killarna gick på sitt håll och vi hästtokiga tjejer fick äntligen gå och shoppa hästsaker, det var perfekt alla blev nöjda och glada. Vi samlades vid bussen kl. 15.00 för att bege oss hem igen, trötta men nöjda. De yngsta i gänget fann varandra bra under denna resa, Jens och Felicia satt jämte varandra hela vägen hem. En liten fikapaus tog vi vid Ekerödsrasten för att sedan styra kosan till Elleholms Hovgård igen. En sak är säkert och det är att vi ska försöka göra om denna resa till nästa år också, och då kanske vi får hyra en större buss . Jag vill passa på att tacka alla för ett trevligt sällskap och hoppas vi ses på samma tur nästa år


Vid datorn Regine BKFF

Träningsdag för Helene Waaler 2009


Den 25 april -09 träffades ett gäng glada ”fjordhästmänniskor” på Waaler-farm i Tararp/Asarum för att under några timmar umgås och träna för Helene Waaler. Helene har en bakgrund från Strömsholm, och hon har jobbat som beridare och instruktör.

Först ut var Michelle på Cindy och Annika på Ihor bägge två fick börja med att byta till gummibett för att prova att rida med det, Helene förespråkar att rida på mjukare bett. Helene red också varje häst en liten stund och förklarade hela tiden vad hon gjorde och varför.



Sedan var det Karin på Lissi och Lena på Nordmans tur att rida sin lektion, före lektionen fick Karin och Lena tala om vad de ville träna på. Helene började även här med att rida varje häst en stund först.


Därefter var det dags för Moa och vår unghäst Alva, det var jätte roligt att se och höra när Helene red henne. Det var jätte bra att Helene hela tiden förklarade vad hon gjorde och man samtidig såg hur Alva svarade på hennes hjälper. Korta stunder gick Alva jätte fint men då det för en unghäst fanns så mycket att titta på tappade hon koncentrationen ibland.


Sista lektionen var det Annika på Isadora och Viktoria på Penny som skulle rida. Helene pratade och förklarade på ett jätte bra sätt så även vi som stod och tittade på lärde oss en heldel


Efter lektionerna var det jätte gott att sätta sig ner i trädgården och äta ur den medhavda fikakorgen och prata häst. Förutom de som red var även Reneé med för att titta på lektionerna. När vi hade ätit och pratat klart visade Helene oss runt på gården och i stallet, det fina ”inomhus ridhuset” som låg i direkt anslutning till stallet hade varit skönt att ha på vintern


Efter rundturen var det dags att lasta hästarna och åka hem, vi var trötta men nöjda och glada efter en härlig och lärorik dag i sällskap med härliga ”hästmänniskor”.

Mvh Ulrika

.