Vid tolvtiden den 31 oktober samlades vi hos Lena Persson i Barset för att rida den årliga Hubertusjakten. Det var Lena Persson som först red Lovis och sedan bytte till Isis, Lena Rolfson Persson som red Locka, Linda Nilsson och Helix, Stina Broberg Bergkvist som red Martini och Hanna Sandstedt som red Run. Hästarna var pigga, glada och taggade på sin runda så det var skritt, trav, taktande och blandade småhopp en bra bit in på första delen av turen. Alla hästar ville så klart gå först och leda flocken vilket gav upphov till oro i leden, bara en kan rimligen vara först och resten kommer bakom. Vädret var allt mellan mulet till rent regnande men mestadels uppehåll. Några som inte gjorde uppehåll var älgflugorna, de var på hugget vilket Lovis kunde intyga. En dylik kröp in i Runs högra öra efter glöggpausen. Under första delen skulle Lena P ta lite snygga bilder på gänget. Plötsligt hördes vilda utrop längst bak i ledet, Lena hade tappat telefonen och precis lyckats styra undan Lovis från att krossa den under hovarna. Första rundan tog ca 1,5 timme och vi kom sedan fram till ett fält där vi kunde testa att hoppa lite. Lena red hem och bytte häst till Isis. Locka gjorde sitt bästa för att imitera ett lågt flygande jetplan före, över och efter hindrena. Martini hade synpunkter på att hindrena såg läbbiga ut men Stina lyckades övertyga honom om att det inte var hästätande hinder så han vågade sig på några språng. Run hoppade krysset med stil. Helix, 4 år ung var mest förskräckt över de andra hästarnas märkliga uppförande plus över den skumma mannnen med hund (Martinis husse och hund) så Helix sökte skydd och stöd hos Run när hon stod stilla. Vi fick glögg av Bernt och lilla Sigrid. Locka tog glatt för sig av delikatesserna. Hon rev ner mandeln och siktade in sig på pepparkakor och russin. Efter en stund red vi vidare, ca 30 minuter med en härlig avslutande galopp i uppförsbacke. Väl hemma igen ställde vi in fjordingarna, de andra två gick hem till Run och vilade. Hästarna fick hö och människorna korv med bröd, en högst rimlig fördelning av mat! Efter korven var det dags att jaga rävsvans. Den hittades av Linda som blev så glad så. Sammanfattningsvis så är detta ett mycket trevligt arrangemang som fler borde komma på framöver!
Vid pennan Linda Nilsson.